Correns urval av debattartiklar i valrörelsen är sensationellt vinklad. Vid en genomgång av de senaste veckorna är det en mycket tydlig övervikt åt de borgerliga partierna och då främst Folkpartiet.
En sammanställning av statistiken ser ut enligt följande:
Moderaterna 5 artiklar
Folkpartiet 10 artiklar
KD 3 artiklar
Centern 2 artiklar
Socialdemokraterna 5 artiklar
MP 4 artiklar
Vänsterpartiet 0 artiklar
Piratpartiet 1 artikel
Rödgröna 1 artikel
Denna statistik säger en hel del om Correns politiska agenda vilket också avspeglas på nyhetsplats i tidningen.
Emil Broberg, vänsterpartist
måndag 6 september 2010
Kampanjcorren
Valrörelsen går i högt tempo. Allt för högt för att hinna med denna blogg ordentligt. Det känns trist. Ska försöka hinna med lite mer framöver. Konstaterar dock att Corren gör sitt allra bästa för att bereda vägen för en borgerlig valseger, av debattsidans fyra artiklar idag kom tre(!) från folkpartiet. Tidningen gör som sagt sitt bästa för att gynna den ena sidan.
Jag mailade en av de journalister som ansvarar för valbevakningen förra veckan med några frågor om hur de prioriterar sin bevakning. Jag har ännu inte fått något svar. Det är kanske svar nog.
Jag mailade en av de journalister som ansvarar för valbevakningen förra veckan med några frågor om hur de prioriterar sin bevakning. Jag har ännu inte fått något svar. Det är kanske svar nog.
torsdag 19 augusti 2010
Corren utökar sin propaganda
Correns chefredaktör Ola Sigvardsson presenterar idag tidningens valsatsning. Han menar att tidningen ska ge mig som läsare vägledning i valet genom att bevaka politiken lite extra. Den största skillnaden verkar dock vara att men ske ge ledarsidan ännu mer utrymme genom att man vid sidan av den ordinarie ledaren och alla småledarstick inne i tidningen som kommenterar allt också ska ha en specialsida för valledare. Det är väl kanske den vägledningen som Sigvardsson syftar till. Corren vill garantera att alla läsare ska vägledas till att rösta så borgerligt som möjligt.
Frågan är hur långt man kan driva Correns utveckling. Hur länge kan övrig personal trivas med att tidningen blir allt mer en konformistisk åsiktsmaskin som spottar ur sig en massa borgerlig propaganda. För det är inte bara på ledarplats som det syns att det är en borgerlig tidning som vi har att göra med.
Se till hur mycket debattutrymme som respektive block får i tidningen. Se till hur mycket nyhetsutrymme som ges till respektive sida. Jag kan inte räkna antalet "utspel", förslag och andra aktiviteter som vänsterpartiet försökt ha och som aldrig någonsin uppmärksammas av Corren. I andra städer ser verkligheten inte ut så även om man har en ensam borgerlig tidning på orten.
Nu bestämmer jag inte själv hemma utan vi fattar beslut tillsammans. Men hade jag kunnat fatta ett ensamt beslut så hade jag omedelbart sagt upp tidningen och skaffat Svenska dagbladet istället. Där kan man få såväl borgerlig opinionsjournalistik som är intressant och utmanande, en bred och intressant politisk debatt men också ett brett och hederligt journalistiskt arbete som inte alls känns som att det utförs under partipiskan.
Emil Broberg, vänsterpartist
Frågan är hur långt man kan driva Correns utveckling. Hur länge kan övrig personal trivas med att tidningen blir allt mer en konformistisk åsiktsmaskin som spottar ur sig en massa borgerlig propaganda. För det är inte bara på ledarplats som det syns att det är en borgerlig tidning som vi har att göra med.
Se till hur mycket debattutrymme som respektive block får i tidningen. Se till hur mycket nyhetsutrymme som ges till respektive sida. Jag kan inte räkna antalet "utspel", förslag och andra aktiviteter som vänsterpartiet försökt ha och som aldrig någonsin uppmärksammas av Corren. I andra städer ser verkligheten inte ut så även om man har en ensam borgerlig tidning på orten.
Nu bestämmer jag inte själv hemma utan vi fattar beslut tillsammans. Men hade jag kunnat fatta ett ensamt beslut så hade jag omedelbart sagt upp tidningen och skaffat Svenska dagbladet istället. Där kan man få såväl borgerlig opinionsjournalistik som är intressant och utmanande, en bred och intressant politisk debatt men också ett brett och hederligt journalistiskt arbete som inte alls känns som att det utförs under partipiskan.
Emil Broberg, vänsterpartist
Varför talar inte högern klarspråk om LAS
Ledarredaktionen har fått ännu mer plats att bre ut sig på i Corren under valet. Idag ger de tips till Maud Olfsson som inte klarade av att förklara varför det eventuellt skulle vara bra att avskaffa LAS. Dock har jag svårt att de tips som de lyckas prestera är så gångbara. Man kan ju inte visa på att det eventuellt skulle leda till nya arbetstillfällen. Inte heller att det skulle vara bra för småföretagen eftersom man alltid kan förhandla bort LAS om det finns goda skäl.
Correns tips till Maud är att hon ska framhålla de psykologiska effekterna av att avskaffa LAS. Det skulle få fler att vilja starta egna företag och det är bra tycker dom.
Men frågan är varför de inte kan vara ärliga. Varför vågar aldrig högern ange de verkliga skälen till att de vill minska arbetarnas makt i företagen. Att avskaffa LAS är att stärka arbetsgivaren och försvara fackets möjlighet att försvara sina medlemmar. Att slopa LAS är att låta företagen sparka vem man vill. Att man helt enkelt vill slopa LAS för att ge mer makt åt företagen och mindre till de anställda. Det är fullt logiskt i den borgerliga politiken. Frågan är varför de inte vågar stå upp för den och istället kommer med en massa prat om "psykologiska" effekter. Det är lite klent.
Emil Broberg, vänsterpartist
Correns tips till Maud är att hon ska framhålla de psykologiska effekterna av att avskaffa LAS. Det skulle få fler att vilja starta egna företag och det är bra tycker dom.
Men frågan är varför de inte kan vara ärliga. Varför vågar aldrig högern ange de verkliga skälen till att de vill minska arbetarnas makt i företagen. Att avskaffa LAS är att stärka arbetsgivaren och försvara fackets möjlighet att försvara sina medlemmar. Att slopa LAS är att låta företagen sparka vem man vill. Att man helt enkelt vill slopa LAS för att ge mer makt åt företagen och mindre till de anställda. Det är fullt logiskt i den borgerliga politiken. Frågan är varför de inte vågar stå upp för den och istället kommer med en massa prat om "psykologiska" effekter. Det är lite klent.
Emil Broberg, vänsterpartist
Corren vill ge grönt ljus till djurplågeri
Djurskydd står inte högt i kurs hos Corren. Att reglera förhållandet mellan djurägare och djur är enbart politisk klåfingrighet och överförmynderi argumenterar man för idag. Anledningen tär att det finns regler som säger att man ska ha elstängsel och inte taggtråd för hästar.
Correns ledarskribent Lennart Cromnow skriver bland annat: "Taggtrådsförbudet rör inte någon annan än hästägaren och hästarna". Med den logiken så ska samhället alltså inte alls bry sig om djurens situation, all djurskyddslagstiftning kan ju avskaffas. Det är ju något mellan ägare och djur och upp till dem själva att lösa. Jag vet inte om Cromnow lever i Fablernas värld men jag har aldrig mött ett djur som kan försvara sina intressen och tala om att man vill bli väl bemött.
Jag vet inte så mycket om det aktuella exemplet men jag tror inte att det är myndigheternas klåfingrighet som gör att man inför vissa regler. Oftast finns det ganska goda skäl. Men det spelar ju inte någon roll för Corren. Djurskydd är något som ska regleras mellan djur och ägare. Ungefär som man tidigare resonerade kring att en man inte kunde våldta sin hustru, det var en fråga att lösa mellan parterna och inte något för samhället att bry sig om.
Hade det farit 1:a april hade man kanske kunnat ta Correns inlägg som ett skämt. Nu verkar det dock vara seriöst menat och jag blir allt mer fundersam över vad det är för tidning som lämnas i brevlådan på morgonen. Kan man inte få lite mer spännande läsning? Kvalitetskontroll kanske vore något för chefredaktör Sigvardsson att fundera över.
Emil Broberg, vänsterpartist
Correns ledarskribent Lennart Cromnow skriver bland annat: "Taggtrådsförbudet rör inte någon annan än hästägaren och hästarna". Med den logiken så ska samhället alltså inte alls bry sig om djurens situation, all djurskyddslagstiftning kan ju avskaffas. Det är ju något mellan ägare och djur och upp till dem själva att lösa. Jag vet inte om Cromnow lever i Fablernas värld men jag har aldrig mött ett djur som kan försvara sina intressen och tala om att man vill bli väl bemött.
Jag vet inte så mycket om det aktuella exemplet men jag tror inte att det är myndigheternas klåfingrighet som gör att man inför vissa regler. Oftast finns det ganska goda skäl. Men det spelar ju inte någon roll för Corren. Djurskydd är något som ska regleras mellan djur och ägare. Ungefär som man tidigare resonerade kring att en man inte kunde våldta sin hustru, det var en fråga att lösa mellan parterna och inte något för samhället att bry sig om.
Hade det farit 1:a april hade man kanske kunnat ta Correns inlägg som ett skämt. Nu verkar det dock vara seriöst menat och jag blir allt mer fundersam över vad det är för tidning som lämnas i brevlådan på morgonen. Kan man inte få lite mer spännande läsning? Kvalitetskontroll kanske vore något för chefredaktör Sigvardsson att fundera över.
Emil Broberg, vänsterpartist
onsdag 18 augusti 2010
Reinfeldt hyllas för oenighet i alliansen
Alliansen är djupt oeniga i en rad olika frågor. Det blev tydligt i Fredrik Reinfeldts utfrågning i Ekot igår. Moderaterna säger nej till förslag om förstärkt vårdnadsbidrag, nej till förstärkt RUT-avdrag, till förstatligad skola och ett stärkt bistånd. De andra borgerliga partierna får rätta in sig i ledet.
Reinfeldt backade även från den tidigare alliansöverenskommelsen om obligatorisk A-kassa som presenterades innan sommaren (vilket snabbt resulterade i att den raderades från Alliansens hemsida).
När Correns ledarsida skriver om detta i dagens tidning så framhävs Reinfeldt i så god dager som möjligt. Han är den lyssnande och försiktiga generalen som ska få fortsatt förtroende som statsminister. Man ser förvisso lite mindre problem med att han inte är tydligare i sitt budskap.
Tänk dock om det varit Mona Sahlin som intervjuats och hon hade avfärdat vänsterpartiet och miljöpartiets alla krav för kommande mandatperiod och dessutom t.ex. sagt att den tidigare överenskommelsen om sjukförsäkringarna inte längre gällde. Hur skulle Corren ha reagerat på det? Hur många gånger skulle man använt begreppet "Rödgrön röra"?
Sahlin skulle knappast ha framställts som en lyssnande försiktig general. Det skulle varit krigsrubriker om att Sahlin inte har förmågan att regera, att hon är en svag ledare och att hon inte lyssnar.
Valrörelsen känns vissa dagar ytterst absurd. De politiska blocken vägs mycket olika i såväl den opinionsjournalistiska rapporteringen men också på vanlig nyhetsplats. Årets valrörelse kommer kanske bli den valrörelse som allra tydligast kommer att sätta frågan om ägandet av massmedia i fokus mer än någonsin tidigare och här behöver vänstern i Sverige samlas.
Emil Broberg, vänsterpartist
Reinfeldt backade även från den tidigare alliansöverenskommelsen om obligatorisk A-kassa som presenterades innan sommaren (vilket snabbt resulterade i att den raderades från Alliansens hemsida).
När Correns ledarsida skriver om detta i dagens tidning så framhävs Reinfeldt i så god dager som möjligt. Han är den lyssnande och försiktiga generalen som ska få fortsatt förtroende som statsminister. Man ser förvisso lite mindre problem med att han inte är tydligare i sitt budskap.
Tänk dock om det varit Mona Sahlin som intervjuats och hon hade avfärdat vänsterpartiet och miljöpartiets alla krav för kommande mandatperiod och dessutom t.ex. sagt att den tidigare överenskommelsen om sjukförsäkringarna inte längre gällde. Hur skulle Corren ha reagerat på det? Hur många gånger skulle man använt begreppet "Rödgrön röra"?
Sahlin skulle knappast ha framställts som en lyssnande försiktig general. Det skulle varit krigsrubriker om att Sahlin inte har förmågan att regera, att hon är en svag ledare och att hon inte lyssnar.
Valrörelsen känns vissa dagar ytterst absurd. De politiska blocken vägs mycket olika i såväl den opinionsjournalistiska rapporteringen men också på vanlig nyhetsplats. Årets valrörelse kommer kanske bli den valrörelse som allra tydligast kommer att sätta frågan om ägandet av massmedia i fokus mer än någonsin tidigare och här behöver vänstern i Sverige samlas.
Emil Broberg, vänsterpartist
måndag 16 augusti 2010
Ideologiska skygglappar förblindar
När Corren rycker ut "till vinstintressets försvar" i sin ledare 16/8 faller de offer för sina egna ideologiska skygglappar. Ledaren hävdar att vänsterpartiets förslag om att förbjuda vinstintresse i den svenska offentligt finansierade skolan skulle leda till en sämre skola. Det är sorgligt att en så stor tidning inte presterar bättre vad gäller faktakunskap och argumentation.
Genomförandet av den svenska friskolereformen har av såväl skolverket och av lärarnas riksförbund pekats ut som en av de främsta orsakerna till att resultaten sjunker i den svenska skolan. Friskolereformen är också den främsta orsaken till att barnens klassbakgrund spelar en allt större roll för hur man lyckas i skolan.
Corren försöker ge sken av att vinsterna i de svenska friskoleföretagen skulle investerats i nya verksamheter vilket lett till fler skolor och mer personal. Vi har förvisso fått fler skolor men andelen personal per elev i friskolorna på gymnasienivå är betydligt lägre än i de kommunala (6,8 respektive 8,2). Hur detta påverkar elevernas möjlighet till kunskap är inte någonting som Corren verkar bekymra sig över.
I en granskning som vänsterpartiet gjort av 25 skolföretag så har dessa gjort en årlig vinst på 200 miljoner, pengar som inte alls har investerats i nya verksamheter eller på något annat sätt kommit svenska skolbarn till del. Tvärtom. Pengarna har betalats ut som vinster till företagens ägare som blir rika på att bland annat bedriva skolor som bidrar till att försämra resultaten i den svenska skolan.
Corren hävdar att vänsterpartiets politik bygger på en klassisk felsyn. Det är nog snarare Corren som har fått det hela lite om bakfoten och har svårt att argumentera för hur stora vinstuttag till aktieägarna ger eleverna en bättre skola. Vi menar att det är fel att våra skattepengar inte ska gå direkt till de verksamheter som ska utföras inom skolan, vården och omsorgen. Det är så vi vill bidra till att bygga världens bästa välfärd utan vinstintressen.
Genomförandet av den svenska friskolereformen har av såväl skolverket och av lärarnas riksförbund pekats ut som en av de främsta orsakerna till att resultaten sjunker i den svenska skolan. Friskolereformen är också den främsta orsaken till att barnens klassbakgrund spelar en allt större roll för hur man lyckas i skolan.
Corren försöker ge sken av att vinsterna i de svenska friskoleföretagen skulle investerats i nya verksamheter vilket lett till fler skolor och mer personal. Vi har förvisso fått fler skolor men andelen personal per elev i friskolorna på gymnasienivå är betydligt lägre än i de kommunala (6,8 respektive 8,2). Hur detta påverkar elevernas möjlighet till kunskap är inte någonting som Corren verkar bekymra sig över.
I en granskning som vänsterpartiet gjort av 25 skolföretag så har dessa gjort en årlig vinst på 200 miljoner, pengar som inte alls har investerats i nya verksamheter eller på något annat sätt kommit svenska skolbarn till del. Tvärtom. Pengarna har betalats ut som vinster till företagens ägare som blir rika på att bland annat bedriva skolor som bidrar till att försämra resultaten i den svenska skolan.
Corren hävdar att vänsterpartiets politik bygger på en klassisk felsyn. Det är nog snarare Corren som har fått det hela lite om bakfoten och har svårt att argumentera för hur stora vinstuttag till aktieägarna ger eleverna en bättre skola. Vi menar att det är fel att våra skattepengar inte ska gå direkt till de verksamheter som ska utföras inom skolan, vården och omsorgen. Det är så vi vill bidra till att bygga världens bästa välfärd utan vinstintressen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)